Tema modersmål - finska

3. Samiska språket

Samerna är ursprungsfolk i Sverige. Det betyder att de levde här innan Sverige fick sina statsgränser. Riksdagen har också bekräftat att samerna är ett ursprungsfolk.

Samerna har en egen kultur och ett eget språk, som skiljer sig från den svenska kulturen och språket. Närheten till naturen och renen har format den samiska kulturen. Det återspeglas i den rika terminologin i fråga människans relation till natur och djur.

Det samiska språket är ett finskt-ugriskt språk, närmast släkt med finskan. Språket är uppdelat i flera dialekter och samer från platser belägna långt ifrån varandra förstår inte utan vidare varandras dialekter. I Norrbotten talas nordsamiska och lulesamiska. Det samiska språket är starkt präglad av samernas traditionella levnadssätt och är mycket rikt på ord som rör naturen och renskötseln.

Idag finns det många samer som inte kan samiska, kanske så många som en tredjedel av befolkningen. Många samer som föddes under 60- och 70-talet har inte fått lära sig sina föräldrars modersmål. Istället lärde föräldrarna barnen majoritetsspråket svenska. Själva hade många av föräldrarna upplevt en skoltid, där de inte fick prata någon samiska, trots att det ofta var det enda språket de kunde när de kom till skolan.

Finns det några svenska ord som härstammar från samiskan? Ordet kosa, en liten kopp med handtag, som många fjällvandrare har med sig i ryggsäcken, kommer från det lulesamiska ordet gukse. Ordet kåta, den traditionella samiska bostaden, kommer från ordet goahte. Ordet vaja, som betyder renko, kommer från det lulesamiska ordet vátjav.

Rikt på ord som rör naturen
Det samiska språket är starkt präglad av samernas traditionella levnadssätt. Det är mycket rikt på ord som rör naturen och renskötseln. I renskötseln är samiska språket särskilt användbart eftersom det finns flera hundra ord som rör renen, t.ex. ålder, färg, kroppsbyggnad eller hur hornen ser ut. Med ett enda ord kan man säga något som det behövs flera ord för på svenska.

Den samiska flaggan
Den saamiska flaggan är gemensam för alla samer. Den godkändes 1986 av det Nordiska Samerådet och är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en sol- och månesymbol. Solringen är röd och månringen är blå. Färgerna kommer från den samiska dräkte

http://www.fjallen.nu/sapmi/ursprung.htm

Tehtävä 3

Löydätkö vastaavan suomenkielisen sanan?

Romanin kieli

Svenska romer som funnits i Sverige sedan slutet av 1800-talet, då de kom från Ryssland och Frankrike. De blev fasta i landet 1914 då lagen om inreseförbud kom och gränsen stängdes för alla romer. Och har varit permanent här sedan dess. Varav de kallas svenska romer.

Resandefolket, har funnits i Sverige närmare 500 år, och kallades förr för tattare.

Finska romer, kom till Sverige efter 1954 då lagen om inreseförbud för romer hävdes.

De utomnordiska romerna började komma till Sverige på 1960-talet. Och kom i första från Polen och Spanien.

Den nyanlända gruppen kom till Sverige i början 1990-talet som flyktingar från forna Jugoslavien.

Det är mycket som skiljer de olika grupperna åt, det de alla har gemensamt är att de har levt under förtryck och förföljeser under många år. Alla grupper har sin egen historia från sina respektive hemländer. Det finns ca 3500 svenska romer idag, vilket inte är synonymt med romer i Sverige.

Språk

Romernas språk heter romani shib, eller förenklat romani. Det tillhör den indoariska gruppen bland de indoeuropeiska språken och är besläktat med det historiska språket sanskrit och moderna språk som hindi och punjabi. Det finns upp till 60 olika dialekter. Idag talas i Sverige följande varianter: Svensk romani, finsk romani, kelderash, lovari, tjurari, sinto, arli, bugurbi och gurbet.

Religion

Man kan inte tala om en särskild romsk religion, romerna har ofta bekänt sig till den religion som finns där de bor. Många av romerna i Sverige är idag Pingstvänner. De har egna kyrkor, präster och missionärer. Några gånger per år är det dop för dem som vill bli pingstvän. En del av romerna är Jehovas vittnen, katoliker, muslimer, andra tillhör svenska kyrkan.

Mat

Vår matkultur är influerad av olika länder eftersom romerna vandrat i alla tider. De har tagit med sig olika recept från olika länder, som de har ändrat en del. Köttgrytor är vanliga bland romer, och väldigt starkt kryddade. Även soppor, med höns och mycket grönsaker. Kåldolmar ivirade i kålblad och kokta i tomatsås, är också en vanlig rätt. Av bröden vi brukar baka är det vanligaste bokoli. En vanlig kaka är saviako med keso och russin eller choklad.

Musik

Romerna har alltid förknippats med musik, och de flesta är också musiker, dock inte alla. Förr försörjde sig många romer genom att åka runt i Sverige och spela, barnen var också med. Vid fester eller andra sammankomster brukar alltid någon spela eller sjunga. Musiken är ryskinpirerad, och de flesta sångerna handlar om hjärta och smärta.

Kläder

Förr i tiden bar romska kvinnor alltid traditionell klädsel, unga som gamla. Det var långa kjolar med volanger, mycket spetsar och alltid färgglada. Man fick inte bära svarta kläder, för det betydde olycka. Idag bär de flesta svarta kläder, och den tradiotinella används bara av de äldre idag, de unga kvinnorna brukar ha den till fest.

Tehtävä 4

Löydätkö vastaavan suomenkielisen sanan?

Här får du lyssna hur Emil i Lönneberga låter på dialekten kelderash.

O Emil ande Lönneberga

Haj o Emil sota la stadjeasa po shero, svako rieat ande trin kurke.

Kodea gilape mishto. Ma tjino sas leke. Ma o importante sas te anklel

sar vo mangelas. Haj o maj importante sas te na anklel sar phenelas

leki dej. Jekh data kana sas krutjuno, zumada voj te tol leke te xal

fusuj, ke zelinimata si lashe le statoke, ma o Emil phenda ke tji xal kodo.

”Tut shoha naj gindo te xas zelinimata, pushla les leki dej”
Jo, phenda o Emil. ”Ma tjatjé zelinimata”

Räkna till tio på kelderash.

4. ייִדישJiddisch

i den judiska friskolan Beit Menachemi Göteborg. Alla elever talar jiddisch.

Jiddisch i Sverige

Jiddisch har talats i Sverige sedan 1600-talet, men mer kontinuerligt
har det brukats sedan slutet av 1700-talet då de första judiska församlingarna i Sverige grundades. Runt 1900-talet kom många jiddischtalande immigranter som flydde pogromer och fattigdom i Ryssland. De var förhållandevis få.

Den andra immigrantvågen med jiddisch- talare bestod av Förintelsens överlevare. Sinsemellan talade de jiddisch med varandra, men deras barn lärde sig i allmänhet inte jiddisch tillräckligt bra för att läsa och skriva och föra en djupare konversation. Barnen tilltalades ofta på jiddisch men talade själva bara svenska. Intresset att återta sitt språk
har de senaste åren varit oerhört stark.

Jiddisch idag

Jiddisch eller mame-loshn (modersmålet) är fortfarande ett levande språk i hela världen med över fyra miljoner talare (ungefär lika många som talar t ex finska, norska eller danska). Jiddisch undervisas numera på många universitet runtom i världen. De senaste åren har dessutom inneburit ett stort uppsving vad gäller intresset för jiddisch-litteratur, jiddisch-filmer och framför allt den traditionella jiddisch-musiken – klezmer.

Det exakta antalet jiddischtalare i Sverige i dag är svårt att skatta. Det finns mellan 20 000 och 25 000 judar och av dessa kan ungefär 4 000 tala flytande jiddisch. Språket används oftast inom familjen, bland släkt och vänner och i samband med förenings- och kulturaktiviteter.

Tehtävä 5 
  Löydätkö vastaavan suomenkielisen sanan? 

 Räkneord till tio på jiddisch.  

 Så här låter Emil på jiddisch.

 Kirjoita noin 60 sanaa. Lähetä teksti opettajallesi.

SUOMI

MEÄNKIELI

SAAME

ROMANIN KIELI 

JIDDIS