50 språk - Antal elever som deltog i modersmålsundervisning på grundskola läsåret 2009-2010 fördelade över de femtio språk med flest deltagande elever. Läs mer
50 språk - Antal elever som deltog i modersmålsundervisning under läsåret 2006-2007. Antal elever fördelade över de femtio språk med flest deltagande elever. Läs mer
Statistik från Migrationsverket över in och utvandring. Statistiken ger en uppfattning av vilka språkgrupper som kräver ökade insatser av modersmålsstöd och modersmålsundervisning. Läs mer
Modersmål i siffror från läsåret 2010 till 2011.
Mer än 100.000 elever studerar nu sitt modersmål i grundskolan. 18,7% av barnen inskrivna i förskolor talar ett annat modermål än svenska i hemmet. Bara 46 elever i årskurs 9 utvecklar sitt modersmål inom ramen för språkval. Det här och lite till, är utdrag ur "Barn, elever och personal" Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2011. Läs mer
En beskrivning av svensk förskola, skola och vuxenutbildning grundad på statistik. Hela publikationen finns i Skolverkets publikationsdatabas, Läs eller ladda ned Beskrivandde data 2009. Läs eller ladda ned Beskrivande data 2009.
Grundskolan
Elever med utländsk bakgrund saknade våren 2007 ett eller flera betyg i betydligt större utsträckning (39 procent) än elever med svensk bakgrund (21 procent).
Elever med svensk bakgrund hade våren 2007 ett genomsnittligt meritvärde på 210,1 vilket kan jämföras med 190,1 för elever med utländsk bakgrund. En elev med utländsk bakgrund i årskurs 9 kan vara född i Sverige och ha två utländska föräldrar, men kan också själv ha invandrat före eller under sin skoltid. Läsåret 1998/99 hade flickor med utländsk bakgrund för första gången ett något
högre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund, detsamma gäller läsåret 2006/07.
Andelen behöriga till gymnasieskolan bland elever med utländsk bakgrund var 76,6 procent läsåret 2006/07. Av de elever som inte var behöriga att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program hade 39,4 procent utländsk bakgrund. Detta var, liksom tidigare, en stor överrepresentation eftersom andelen elever med utländsk bakgrund var 14,1 procent.
Språkval
Om eleven och elevens vårdnadshavare så önskar, ska eleven som alternativ till moderna språk erbjudas undervisning i modersmål, svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk.
Andelen elever som läste modersmål som modernt språkval anges till 0 %. Spanska var största språket i år 9 med 29 %. Näst störst var språkvalet ”förstärkt svenska och engelska” där var femte elev deltog.
Undervisning i modersmål
Läsåret 2007/08 rapporterades cirka 155 000 grundskoleelever vara berättigade till undervisning i modersmål, vilket motsvarar nästan 17 procent av samtliga elever. Sedan läsåret 2003/04 har andelen ökat med 3 procentenheter. Andelen av de berättigade som deltog i modersmålsundervisning var 54 procent. Liksom tidigare år hade de större kommunerna läsåret 2007/08 betydligt större andel elever som var berättigade till modersmålsundervisning än de mindre. I de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö var i genomsnitt drygt var tredje elev i grundskolan berättigad till modersmålsundervisning medan motsvarande andel för övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare var 7 procent. I fristående skolor var andelen berättigade större än i kommunala skolor, 18 procent jämfört med 16 procent. I de fristående skolorna deltog också en större andel av de berättigade eleverna i modersmålsundervisningen, 71 procent jämfört med 51 procent.
När det gäller förläggningen av elevernas deltagande i modersmålsundervisning så har andelen elever som deltar utanför timplanebunden tid minskat jämfört med föregående läsår och uppgick läsåret 2007/08 till 52 procent. Under en följd av år låg andelen på omkring 60 procent, men sjönk läsåret 2001/02 till knappt 53 procent. Därefter ökade andelen igen och var läsåret 2005/06 åter uppe på 60 procent. Andelen av alla elever som läsåret 2007/08 deltog i undervisning i svenska som andra språk var 7,1 procent. För fristående skolor var andelen 7,4 procent, alltså högre än för kommunala skolor (7,1 procent). Andelen av dem som var berättigade till undervisning i modersmål och dessutom deltog i undervisning i svenska som andraspråk var läsåret 2007/08 43 procent. Andelen sjönk därmed jämfört med föregående år och var betydligt lägre än läsåret 1992/93 då andelen var 59 procent.
Fördelningen av antalet elever på olika modersmål har inte förändrats nämnvärt de tre senaste läsåren. Läsåret 2006/07 fanns störst antal elever, liksom åren innan, i arabiska och näst störst antal fanns i bosniska/kroatiska/serbiska. Andelen av de berättigade som deltog i modersmålsundervisningen var totalt 54 procent, men den varierade mellan språken. Deltagandet i modersmålsundervisning
var relativt lågt för de mindre modersmålen, men också för finska (37 procent).
Högst deltagande, över 60 procent, hade elever med albanska, arabiska, persiska och somaliska som modersmål. Variationen i deltagande var ännu större när det gäller svenska som andra språk. Högst deltagande i undervisning i svenska som andra språk hade elever med modersmålet somaliska, medan elever med modersmålen engelska och finska hade lägst andel. Detta stämmer väl överens med hur det såg ut föregående år.
Specialskolan
Endast 2 procent av eleverna deltog i modersmålsundervisning.
