Lea Koenig- Stolper föddes i en skådespelarfamilj i Lodz. Pappan Yosek Kamen var en känd skådespelare i Di Vilne Truppe och mamman Dina Koenig var berömd både i Polen och Rumänien. Under andra världskriget flydde familjen österut och hamnade efter kriget i Bukarest. Lea börjad redan som ung flicka sin skådespelarkarriär vid den nationella jiddischteatern där. 1961 flyttade hon till Tel Aviv, där hon är Habimas ledande dramatiska skådespelerska och en publikkär personlighet.

Läs mer om Lea Koenig - Stolper på: http://www.leakoenig-stolper.com/shows/show8/index.html

Den jiddischförfattare som vi känner till allra bäst är Isaac Bashevis Singer, Nobelpristagare i litteratur 1978. Han verkade och levde 1900-talet. Det kan vara en bidragande orsak till att han är den jiddischförfattare som är mest känd för oss.

Isaac Bashevis föddes in i ett mycket religiöst hem i Polen. Hans far var chassid och mamman dotter till en rabbi. Han hade tre syskon. En annan av bröderna och hans syster, ägnade sig också åt författarskap. Barnen växte upp i fattiga shtetl-miljöer, där den chassidiska mystiken frodades. Detta gav stoff till mycket av Singers skrivande.

Sholem-Alejchem, som är en pseudonym för Sholem Rabinovitsh, föddes in i en rik, chassidisk familj i en shtetl i Ukraina. Han är en av de mest lästa och omtyckta, och kanske den mest originella författaren som skrivit på jiddisch.

Sholem-Alejchem som var oerhört produktiv och mångsidig, skildrade med humor den karaktäristiska judiska befolkningen på landsbygden i slutet av förra seklet. Det populäraste verket, som också filmatiserats, är Tevje der milchiker (Spelman på taket). Här skildras visdomen och förmågan till självironi inför livets lidanden och grymheter, som drabbade judarna genom antisemitism, pogromer och fattigdom. Den godmodige mjölkmannen, Tevje, talar och grälar med Gud på jiddisch och filosoferar på judiskt sätt kring allt som händer.

Mendele Mojcher-Sforim hette egentligen Sholem Jankev Abramovitsh. Han lade grunden till en ny författartradition på jiddisch. I början av sin karriär var han en företrädare för den s k Haskala-rörelsen, vars medlemmar såg sig som intellektuella judar som fjärmade sig ifrån chassidismen och det folkliga. I hans verk framkommer emellertid en stark kärlek till shtetln och dess invånare. När han var sjutton år gammal gjorde han en årslång resa till olika städer och byar i sällskap med en kringflackande, färgstark person vid namn, Avrémele den halte. Avrémele kom senare att tjäna som förlaga till berättelsen Fishke der Krumer (Fichke den halte 1868-1888).