Tema modersmål - Romani

Lagar stärker språkutveckling

Skriv ut

regeringskanslietDen nya Språklagen (2009:600) och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) förstärker möjligheter för flerspråkighet i Sverige. En konkret förändring från den 1 janurai 2010 är rätten till förskoleverksamhet i ytterligare ett antal kommuner på samiska, finska och meänkieli

 

En ramkursplan för romani chib

Skriv ut

GetAttachment__1
Den Europeiska ramkursplanen för språkundervisning finns utvecklad för romani chib och romsk kultur. Ramkursplanen för romani har utarbetats av Europarådets Språkstrategiska avdelning enhet som ett led i rådets helhetsstrategi för frågor som rör romer och resande1.  Läs ramkursplanen på svenska

Hela ramkursplanen i pdf-fotrmat!

 

Styrdokument

Skriv ut

Lagar och regler för barnomsorg och skola

Den svenska barnomsorgen och skolan lyder under ett antal så kallade styrdokument. Skollagen och läroplanerna gäller alla skolformer. Dessutom finns timplaner samt och kursplanerna. Tillsammans kallas de för nationella styrdokument. Styrdokumenten anger ramarna men kommunernas och skolornas frihet att forma lokala verksamhetsplaner, skolplaner och arbetsplaner skall vara så stor som möjligt. Läs mer om ansvaret för stat, kommun och skolor.

De nationella styrdokumenten

A. Skollagen, som är beslutad av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna inom alla skolformer. Lagen anger övergripande mål och riktlinjer för hur arbetet skall utformas i barnomsorg och skola. Läs mer om de nationella styrdokumenten.

B. Till Skollagen finns kompletterande bestämmelser för alla skolformer. Speciellt intressanta avsnitt för modersmålsundervisningen i grundskolan finns i Grundskoleförordningen 2 kapitlet §7 och §9-14 samt 5 kap §2-3 . Gymnasieförordningen 5 kap §7-13 samt 8 kapitlet §5-6. Läs mer om Grundskoleförordning och Gymnasieförordning

C. Regeringen fastställer läroplaner. Alla som arbetar i förskola och skola är skyldiga att följa läroplanerna. Skolans uppgifter och de värden som skall ligga till grund för undervisningen bestäms i läroplanerna. Läroplanerna ska ständigt vara aktuella i arbetet. För gymnasieskolan fastställer regeringen programmål för varje nationellt program. Läs mer om läroplanerna för förskolan, för grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem och för gymnasiet.

D. Regeringen beslutar också om kursplaner i skolan. Kursplaner beskriver varje ämne eller program, vad det syftar till och hur det är uppbyggt. Kursplanen ska ange de mål eleverna ska ha uppnått vid kursens slut. Läs mer om modersmålsundervisningen:
Kursplaner och bedömningskriterier för modersmålsundervisning i grundskolan.
förskolan, för grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem och för gymnasiet.

E. Läs mer om allmänna råd från Skolverket.


Det kommunala uppdraget

De politiskt ansvariga i kommunen har ett övergripande ansvar för barnomsorg- och skola i kommunen.

A. Därför skall kommunalfullmäktige i varje kommun i en plan visa vilka ambitioner man har för barnomsorg och skolverksamhet, på kort och på lång sikt.

B. Förskolor och skolor skall skriva upp sin planering och sina utvecklingsinsatser i en arbetsplan Skolorna ska också skriva en lokal timplan. Det är rektors uppgift att se till att en samlad planering görs och att den sedan följ, utvärderas och korrigeras vid behov.


Läs Skolverkets beskrivning av
"Undervisning för elever med utländsk bakgrund och för nationella minoriteter"

 

Stöd och Tillsyn

Skriv ut

Skolverket är tillsynsmyndighet för barnomsorgen och skolväsendet.
Hur går Skolverkets tillsyn till? Kan man vända sig till Skolverket och med frågor och anmälningar? Kan vem som helst göra det?
Läs mer på Skolverkets sida om hur du kan göra för att anmäla brister.
Sök också bland Skolverkets beslut i tillsynsärenden.

Skolutveckling

Skolverkets tillsammans med Myndigheten för skolutveckling har till uppgift att bidra till utveckling och verka i riktning mot att de nationella målen för barnomsorgen och skolan uppnås.Myndigheten för skolutveckling skall stödja huvudmäns och lokala enheters arbete med lokal verksamhetsutveckling i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Skolverket skall främst ansvara för utbildningsinspektion, nationell uppföljning och utvärdering.

Invandrar- och flyktingbarn i barnomsorg och skola

Ungefär 14 % av alla barn i Sverige är födda av utländska föräldrar i landet eller utomlands och talar ett annat språk än svenska i hemmet. Invandrar- och flyktingbarn har rätt till en lika bra utbildning som de kamrater som talar svenska hemma. De har också rätt till stöd i förskolan och modersmålsundervisning i grundskola och gymnasium.


Uppföljning och utvärdering
För att verksamheten i barnomsorg och skola ständigt ska bli bättre för barn, elever, personal och föräldrar krävs en ständigt pågående uppföljning av arbetet. Erfarenheter samlas och ligger till grund för kommande beslut. Alla skolor och kommuner ska varje år upprätta en skriftlig berättelse, en så kallad kvalitetsredovisning, om hur man lyckats med det man planerat i skolplaner och lokala arbetsplaner.

Statistik 2002-2003Statistik - modersmål i siffror
Var åttonde barn eller ungdom som finns i förskola, skola och gymnasium talar ett annat språk än svenska i hemmen. Det handlar om mer än 200.000 tvåspråkiga unga svenskar! Av dessa deltar drygt hälften av skolbarnen i modersmålsundervisning. Ett av sju tvåspråkiga barn i barnomsorgen erbjuds stöd i sin modersmålsutveckling. Läs mer om statistik för modersmålsstöd och modersmålsundervisning.


Samarbete mellan barnomsorg, skola och hemmet.
Samarbete är den bästa vägen – kanske den enda vägen!
Lärare, barn och förälder ska söka ett öppet samtal för samarbete och planering. Alla barn har rätt att få det stöd de behöver för att nå målen. Erfarenheten visar att när vuxna samarbetar ökar barnens möjligheter till både framgångrika studier och till bra social utveckling. Föräldrar som inte behärskar svenska bör få tolkhjälp i utvecklingssamtal med barnens pedagoger. En tolk ska vara opartisk. Barn bör inte användas som tolk eftersom deras ansvar blir för stort.

Läs mer på temaplatsen för utvecklingssamtal


Undervisning i svenska som andra språk
Kombinationen av modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andra språk är en kraftfull satsning för att utveckla barnens olika språk. Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. Elever får förutsättningar att som tvåspråkiga kunna leva och verka i det svenska samhället på samma villkor som elever med svenska som modersmål. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar.

Läs mer om kursplaner för svenska som andraspråk i grundskolan.