... och från kåtaskola till sameskola. Samisk skolhistoria är båda skrämmande
och spännande: Illustration: Nils Gustav Labba.
”Som urfolk är vi stolta över vårt arv och att vara en del av en levande samisk kultur. Från förskola till universitet/högskola, utvecklas och stärks den samiska identiteten och känslan av samhörighet även i tider av betydande förändring”. Det är inledningen till det nya visionsdokumentet som utbildningskommittén föreslår. Det är då också inledningen till en samisk utbildningspolitik där Sametinget föreslås få en viktig och central roll.
Efter ett års arbete har Sametingets utbildningskommitté lämnat ifrån sig en rapport som ska ligga till grund för en ny samisk utbildningspolitik. Inom alla områden. Rapporten beskriver i visioner och mål en samisk utbildningsväg från förskola till högskola, produktion av läromedel, lärarutbildningen och inte mint organisering av Sameskolan och Sametingets framtida roll.
Sametingets roll idag är begränsad när det gäller utbildningsfrågor. Sameskolan leds av en egen självständig myndighet, Sameskolstyrelsen. Sametingets inflytande utövas genom att välja ledamöterna till styrelsen eller nämnden som det numera heter. Sametinget har inte heller några egna resurser för utbildningsfrågor, varken anställda eller pengar.
I den här delen föreslår utbildningskommittén att Sametinget blir den ansvarig myndighet för sameskolan och att sameskolan även fortsättningsvis är en skola med statlig huvudman.
- Men oavsett vilken myndighet som styr sameskola är det samiska inflytandet över sameskolan lika angeläget, betonar kommittén.
Samernas skolhistoria är en berättelse om hur en främmande kultur erövrar tankar, sociala- och kulturella värden genom att införa egna normer.
Sametingets utbildningskommitté bryter med alla tidigare föreställningar. Visionsdokumentet ska visa vägen;
- Vi lär oss att lyssna, tala, läsa och skriva på samiska. Våra barn och unga fostras i en anda av empati, hänsyn och respekt för våra medmänniskor. Vi tror på vår egen förmåga och tar egna initiativ och eget ansvar.
Utbildningskommittén förslag är något av ett paradigmskifte (byte av tankemönster). Sedan slutet på 1800-talet har det funnits särskilda skolor för samebarn. Under de första årtiondena var skolan ett verktyg för att ”lapp ska vara lapp” och se till att samebarnen inte föll för civilisationens frestelser. Nomadskolan, föregångare till dagens sameskola, byggde på ideologin att "Lapp ska vara lapp", och att samerna därför ska hållas isolerade från det övriga samhället. I det konceptet ingick också Samernas barn inte behövde lika bra utbildning som andra svenska barn
Efter hand så ändrade undervisningen inriktning och från slutet av 1940-talet fram till i modern tid har sameskolans uppgift varit att fostra samer till goda svenska medborgare med svensk kultur som förebild. De hälsovådliga skolkåtorna ersattes under 1940- och 1950-talen med moderna elevhem. Undervisningen anpassades också mer till den nya tidens behov. Svensk kultur och det svenska språket blev mer och mer förhärskande norm och förebild. Samebarn skulle fostras till goda svenska medborgare eftersom rennäringen och samekulturen ansågs var dömd att gå under.
Men tiden hann i kapp och nya undervisningsidéer tog över. 1962 beslutade riksdagen om en omorganisation av sameundervisningen. Den tidigare nomadskolan med årskurs 1 till 6 blev frivillig och öppen för alla samers barn. Namnet ändrades några år senare till sameskola. Samiska språket blev ett obligatoriskt ämne och fick omfatta högst två veckotimmar. Skolplikten blev nio år för alla och ett samiskt högstadium inrättades i Gällivare. Det lades ner 83/84 på grund av för lågt elevantal. Från och med 1962 kan man säga att sameskolan blev som vilken svensk skola som helst och rättvisa var skipad. Med svensk kultur och det svenska språket som norm och med samma läroplan som alla andra skolor förutom några timmar samiska i veckan.
Det dröjde ytterligare nästan 20 år innan samerna, genom sina riksorganisationer, fick inflytande över samiska utbildningsfrågor. 1980 inrättade riksdagen en sameskolstyrelse med samer i majoritet. Från början var den enbart ansvarig för sameskolorna men efter hand har ansvaret utökas och omfattar idag även samisk barnomsorg, samisk utbildning på högstadiet och i gymnasieskolan. När Sametinget etablerades 1993 fick man ansvaret att utse ledamöterna i Sameskolsstyrelsen.
Sedan dess har utbildningsväsendet reformerats åtskilliga gånger. Även den samiska utbildningen. Med inrättandet av ett samiskt folkvalt organ, Sametinget, har det bara varit en tidsfråga när och i vilken omfattning de folkvalda samerna ska få ett inflytande över utbildningsfrågorna. Nu är samepolitiska processen i gång.
>>>Rapporten i dess helhet (pdf-fil 1,4 mb)
Utbildningar & kurser
