Högskoleverket tar ett helhetsgrepp och föreslår omfattande reformer när det gäller lärarutbildning på de nationella minoritetsspråken. Stipendier för att uppmuntra till studier, ökade resurser till förskole-, lärarutbildning och fortbildning, utveckling av läromedel, förstärkning av högskolorna och inrättande av centrum för forskning och utveckling av undervisning på de nationella minoritetsspråken.
Högskoleverket fick i juni 2010 i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för hur Sverige på ett bättre sätt kan uppfylla åtagandena i Europarådets minoritetskonvention vad gäller tillgången på lärare som kan undervisa i och på de nationella minoritetsspråken. I uppdraget har också ingått att göra en översyn av högskoleutbildningar i de nationella minoritetsspråken. Uppdraget är nu slutfört och rapporten överlämnades till regeringen den 30 oktober.
De förslag som Högskoleverket presenterar syftar till att bygga en stabil struktur för lärarförsörjningen som är långsiktig och hållbar.
-Vi måste ta ett helhetsgrepp om situationen. Det räcker inte med att enbart satsa på lärarutbildning i minoritetsspråk. Hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning, måste stärkas för att minoritetsspråken ska överleva, säger Andrea Amft, utredare på Högskoleverket.
För att säkerställa att det finns tillräckligt många, och behöriga, lärare i de nationella minoritetsspråken krävs insatser inom flera politikområden samt insatser som sträcker sig över längre tid. Högskoleverkets genomgång visar vidare att det behövs både satsningar som är gemensamma för alla fem språken och sådana som är specifika, utifrån situationen för respektive språk och nationell minoritet.
Ett av de bärande förslagen är så kallad ”lärarlyft”. Det vill säga behörighetsgivande utbildning för obehöriga, yrkesverksamma lärare. Högskoleverket föreslår att en särskild lärarsatsning görs för obehöriga lärare som undervisar i och på de nationella minoritetsspråken och att det även igår kompletterande utbildning i de nationella minoritetsspråken för lärare som redan har behörighet att undervisa i andra ämnen i skolan.
För att göra studierna attraktiva och finansiellt möjliga för så många modersmålslärare som möjligt anser Högskoleverket att satsningen behöver kombineras med ekonomiskt studiestöd i form av stipendier och studiemedel som avskrivs vid uppnådd examen eller ersättning till kommunerna för lön till modersmålslärarna under studietiden.
Högskoleverket drar en parallell till ”Lärarlyftet I” där staten satsade 3,6 miljarder kronor under fyra år på vidareutbildning av lärare och ersatte 80 procent av deltagarnas löner under studietiden. Staten stod för 70 procent av kostnaden och kommunen för 30 procent av kostnaden. Även den norska staten gör riktade satsningar för att utbilda fler lärare i de samiska språken.
I rapporten föreslås också en satsning på högskola och forskning. Umeå universitet föreslås få fortsatt status som högskola med nationellt ansvar för bland annat samiskan. Men med ökade resurser motsvarande medel till två professorer, tre lektorer, tre doktorander samt riktade medel till utveckling och forskning. Kostnaden beräknas till ca 8,3 miljoner kronor.
Vad kostar då hela det här utbildningspaketet?
-Det går inte att beräkna kostnaden för hela paketet. Det beror helt på den politiska ambitionsnivån. De delar vi räknat på landar på 26-27 miljoner, säger Högskoleverkets utredare Andrea Amft. I det här sammanhang refererar hon till norska Sametinget som fördelar 98 miljoner norska kronor per år till utbildning och samiskt språk.
Andrea Amft vill inte heller välja ut en enskild satsning, före någon annan, som särskilt angelägen eftersom det handlar om ett helhetsgrepp där allt går hand i hand.
-Det är en hel utbildningskedja där du exempelvis inte kan bedriva en lärarutbildning utan satsning på högskola, forskning och utveckling. Det behövs också stipendier och ekonomiska stimulanser för att locka studenter till utbildningarna.
